Skogsavverkning - En viktig betydelse för skogsnäringen
Skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste basnäringar och den producerar, direkt och indirekt, varor till ett förädlingsvärde som uppgår till omkring 110 miljarder kronor. Skogsavverkningen är av fundamental betydelse för skogsnäringen – utan skogsavverkning, ingen råvara att förädla.
Skogen har alltid haft central betydelse för Sverige. I mitten av 1700-talet fanns ca 350 järnbruk i Sverige som tillsammans behövde så mycket träkol och ved att i princip hela Mellansverige kalhöggs. Under 1800-talet minskade järnets betydelse och istället ökade sågverksindustrins betydelse. Trävaror blev en viktig exportvara och mot slutet av 1800-talet blev pappers- och massaindustrin motorn inom skogsindustrin.
Varför avverkar vi skog egentligen?
Skogsavverkning är fortfarande en viktig del i Sveriges basindustri och enbart skogsbruket sysselsätter 14 000 människor. Idag avverkas skog för att bli massa, papper och sågade trävaror av olika slag. Drygt hälften av det papper som konsumeras i Sverige är tillverkat här och råvaran kommer huvudsakligen från svenska skogar.
Skogsavverkning är också en grundläggande del i själva skogsbruket – den ständigt pågående, om än långsamma, process där träd planteras, växer upp och utvecklas under många år. Till slut är de mogna att avverkas och ersätts då av nya plantor, och så börjar hela förloppet om igen. Slutligen, och inte minst viktigt, är det ju också avverkningen som skapar intäkterna för skogsägaren.
Olika metoder för skogsavverkning
Det finns olika typer av skogsavverkning, och vilken som är aktuell beror ofta på var i livscykeln skogen befinner sig. Gallring är en vanlig typ av avverkning som ofta utförs en till ett par gånger under ett skogsbestånds omloppstid. Syftet med att gallra är att skapa bättre tillväxtmöjligheter för de bästa träden och på så vis höja virkets kvalitet. Det vanliga är att göra en första gallring när skogen når omkring 11–13 meters medelhöjd. Vanligtvis görs också en andra gallring när skogen växt till sig till ungefär 16–21 meters medelhöjd.
Slutavverkning, eller föryngringsavverkning gör man när träden har nått en viss ålder – för barrträd varierar lägsta tillåtna åldern mellan 45 och 100 år, beroende på markens beskaffenhet och produktionsförmåga. Gäller det bok får man vänta i 80 år och ek i 90 år innan de kan slutavverkas. Slutavverkningen ger de största intäkterna för skogsägaren, men har också störst miljöpåverkan.
Skogsavverkning förr och nu – från stenyxa till drönare
Från att ha varit ett tungt, manuellt och intensivt arbete är skogsavverkning idag ett högst mekaniserat arbete där en person i en skördare kan fälla och kvista ett träd på under 30 sekunder och därmed avverka lika mycket skog på en timme som ett skogshuggarlag behövde flera dagar för att fälla.
Teknikens framsteg har också möjliggjort framsteg vad gäller markering av skogsbestånd som ska avverkas, med möjlighet att skicka meddelanden till operatören som utför arbetet och varna när man närmar sig fastighetsgränsen eller ett bestånd som ska sparas. Tekniken underlättar också myndighetsövervakning av skogsbestånd med hjälp av drönare och GPS-teknik.
Med hjälp av luftburen laser kan man också skanna skog och mark och få fram detaljerade markmodeller som exempelvis kan visa var det finns blötare partier så att man kan undvika att köra med skogsmaskiner där. Det minskar både spårbildning och bränsleförbrukning vid avverkning, eftersom det krävs mer energi att köra i blöta marker.
Guld och döda skogar – perspektiv på avverkning
Skogen är viktig även ur ett miljö- och klimatperspektiv. Skog som växer tar upp koldioxid från atmosfären via fotosyntesen, men skogen släpper också ut kol genom trädens och markens andning. Kol frigörs också när träden avverkas (eller dör av andra anledningar) och biomassan bryts ned eller bränns. Marken tar upp kol igen när döda träd- och växtdelar bryts ner och lagras i marken. Dessutom lagras kol i produkter från avverkade träd under kortare eller längre tid, lite beroende på vad träprodukterna används till.
Även den biologiska mångfalden är beroende av skogen. I orörd urskog, som det finns väldigt lite kvar av i Sverige, finns arter av både djur och växter som inte kan leva i så kallad produktionsskog – alltså skog som i hög grad har påverkats av människan och både gallrats och kalavverkats i omgångar. När arter minskar eller försvinner påverkas hela den ekologiska balansen och ekosystemen utarmas. I Sverige finns en medvetenhet om detta, även om åsikterna går isär om hur väl vi i det här landet bevarar urskog och naturskog. I andra länder är medvetenheten lägre och starka ekonomiska intressen bedriver ett hårt, ibland brutalt, skogsbruk med avverkning av enorma arealer.
Framtiden verkar växa på träd
Skogen, ett medvetet skogsbruk och ansvarsfull skogsavverkning har en viktig plats i framtidens samhälle och i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det finns plats för skogsprodukter inom de flesta områden, i allt från byggmaterial till förnybara bränslen. Skogen är kanske inte hela svaret, men den är definitivt en viktig del i lösningen.
