Hugga ved

När man talar om att hugga ved finns risk för begreppsförvirring. När skogsproffs pratar om att hugga ved menar de fälla träd, medan småhusägare med braskamin som pratar om att hugga ved ofta egentligen menar att de ska klyva den. Men varför klyver man ved? Jo, det är helt enkelt för att den ska torka innan den kan eldas.

Ved måste torka

Färsk ved innehåller ca 45% vatten, och klyvningen gör att den torkar bättre eftersom bark och näver fungerar som fuktspärr och stänger in fukten. Träd som har fällts och kapats upp till eldningsved på senvintern kan inte eldas förrän tidigast på hösten samma år – helst ska den ligga och torka hela hösten och vintern också. Det är viktigt att bara elda med torr ved, eftersom sur ved ger sämre förbränning och mindre värme. Dessutom bildas sot och tjära som fastnar i skorstenen och ger ohälsosamma utsläpp. Fukthalten för eldningsduglig ved ligger på 15 – 20%. När du staplar, tänk på att veden torkar bättre om den staplas med den kvarvarande barken nedåt.

Hugga björkved på sommaren?

Bästa tiden för avverkning för eldningsved är när stammarna är som torrast, vilket de är under vårvintern Om du beställer hem okapad ved och får den levererad under den här perioden börjar du med att kapa upp stammarna i lagom långa längder och sedan är det bara att börja klyva. Var noga med att kapa veden rakt, eftersom det är svårt eller omöjligt att ställa ett snedkapat vedträ på huggkubben. Lättast är att klyva veden ganska snart efter att träden har fällts. Får den ligga för länge blir den seg och svårare att dela.

Enligt bondepraktikan ska veden vara huggen, kluven och staplad innan påsk, men det går naturligtvis bra att göra avsteg. När det gäller björkved som fällts under sommaren är det bra om löven får sitta kvar innan veden kapas och klyvs. De drar ut saven och gör att veden torkar fortare. Efter någon månad har löven gulnat och du kan kapa och klyva den till lagom vedträn. Det går förstås också bra att klyva ved på hösten. Luften är i regel torr under vintern, vilket ger bra förutsättningar för veden att torka.

Vilken ved är bäst?

Hur mycket energi veden ger beror på hur och var trädet har vuxit. Generellt sett har träd som vuxit långsamt på torr mark högre densitet, och därmed högre energiinnehåll, än träd som vuxit på fuktig mark. Värmevärdet skiljer sig också mellan trädets olika delar, beroende på halterna av fetter, kåda och hartser i träet.

I Sverige är björkved kanske något av en favorit för eldning hemma i braskaminer och kakelugnar, men när det gäller energiinnehåll per kubikmeter ligger de tyngre träslagen i topp: bok, ek och ask brinner länge och ger fin glöd. Björk ger 2660 kwh/m3 medan bok ger 3032 kWh/m3, vilket bara överträffas av Syrén som ger hela 4500 kWh/m3. Syrén är dock svårt att få tag på i större mängder.

Barrträd, som gran och tall, brinner bra men avger mindre värme. Tall ger 2341 kWh/m3 och gran bara 2022 kWh. Dessutom skjuter ved från barrträd mycket gnistor och måste därför eldas bakom luckor eller gnistgaller. Det går även bra att blanda olika vedtyper och elda både björk och gran tillsammans. Barrved är också bra att tända brasan med.

Förbered ditt vedklyvande

Att klyva ved är inte särskilt komplicerat, men det kan kräva lite förberedelser. Håll till på en jämn och öppen yta där du har gott om utrymme och där andra inte kommer i närheten. En rejäl huggkubbe är ett måste. Se till att den är tung och stabil och står stadigt på ett underlag som inte fjädrar, eftersom det minskar kraften i hugget. Huggkubben ska inte gå över knähöjd.

Placera vedträet som ska klyvas stående, så långt ifrån dig som möjligt på bortre kanten av huggkubben. Anledningen är att om du missar så träffar yxan huggkubben istället och du minskar risken för att träffa marken eller dina egna ben. Håll yxan med raka armar, långt ut på yxskaftet så får du mesta möjliga kraft. Yxskaftet ska helst vara vågrätt när yxan träffar vedträet.

Stora, vresiga vedträn

Har du riktigt stora vedträn, eller kvistiga och vresiga bitar kan det vara svårt att få isär dem med bara yxan. Undvika att bända åt sidorna med yxan, eftersom du kan skada den och till och med bryta skaftet. Istället kan du behöva använda kilar som du slår in i veden med slägga så att den spricker. Sätt kil nummer två längre in i sprickan så att den vidgar sig, och fortsätt sen att flytta kilarna tills hela vedklabben spricker. Använd inte din vanliga yxa till detta eftersom den kan ta skada, endast släggyxa eller slägga.

Vad ska man ha för yxa?

Det finns olika sorters yxor för olika ändamål, men ska du köpa en yxa för att klyva ved så effektivt som möjligt så ska du välja en klyvyxa. En större allroundyxa funkar också, men fördelen med klyvyxan är att den har en form som är avsedd just för att klyva vedträn, vilket gör jobbet avsevärt mycket lättare. En klyvyxa har ett stort, tungt och kilformat huvud för att klyva vedträt bättre. Klyvyxan är gjord för att hugga längs med träfibrerna till skillnad från skogsyxan som är gjord för att kapa dem. En variant är släggyxan, vars så kallade släggnacke är avsedd att slå i kilar med om du råkar ut för ovanligt vresiga vedklabbar.

Skyddsåtgärder när man hugger ved

Det är ont om specifika kroppsskydd avsedda för vedklyvning. Generellt gäller såklart att vara allmänt försiktig när man klyver ved och att se till att inga andra är i närheten av huggkubben medan du är igång. En bra idé är att använda skyddsglasögon så att du undviker att få splitter i ögonen samt handskar för att undvika skavsår och skador på händerna. Skyddsskor med stålhätta är också bra, om inte annat så för att de skyddar dina tår mot fallande vedträn.