Gallring - Hur gör man, och varför?
Den enes död, den andres bröd – se där, den grundläggande principen för all skogsgallring. Genom att ta bort vissa träd ger du andra träd bättre möjligheter att utvecklas. En skog som gallras på rätt sätt växer bättre och ökar mer i värde. Dessutom blir en gallrad skog ljusare, öppnare och mer lättillgänglig – samtidigt som du får en tidig intäkt.
Anledningen till att gallra är att gallring skapar förutsättningar för de bästa träden att utvecklas snabbare och bättre. I skog som inte gallras växer träden tätt, vilket innebär att de konkurrerar om näring, vatten och utrymme. I en gallrad skog finns luft och ljus, vilket ger träden bättre möjligheter att växa till sig och ge virke av högre kvalitet.
Gallra bort de klena träden
När du är klar med gallringen får du färre men grövre träd som kommer att ge värdefullare sågtimmer den dag det är dags att skörda. Gallring innebär helt enkelt att du tar bort de klenaste träden och styr om tillväxten till de träd som kommer att bli störst, finast och ge bäst betalt. Virket i en gallrad skog ökar alltså mer i värde fram till den dag det är dags för avverkning. Samtidigt får du ersättning även för det virke du gallrar ut nu.
Att gallra innebär också att du ger beståndet ökad motståndskraft mot skador.
När är det dags att gallra?
En förstagallring bland granar bör ske när de nått en höjd på 12–13 meter och trädkronorna har börjat växa in i varandra. För tallar gäller höjden 10–12 meter. Blir träden högre än så innan du gallrar ökar risken för snö- och vindskador.
Det finns tre olika typer av gallring: låggallring, likformig gallring och höggallring.
Låggallring innebär att de klenare träden avverkas medan de grövre lämnas kvar. Låggallring är den vanligaste gallringsmetoden och den som oftast utförs i tall- och granbestånd.
Likformig gallring innebär att man glesar ut skogen genom att ta ner träd i alla storlekar. Medeldiametern hos de avverkade träden är ungefär lika stor som medeldiametern hos de kvarstående träden efter gallring.
Höggallring innebär att man tar ner de grövsta träden – som ju samtidigt oftast också är de högsta. Vid höggallring tar man i regel ner färre träd, även om volymen blir densamma. Du får alltså ut hög volym virke till en lägre kostnad.
Vänta inte för länge
Det är viktigt att gallringen utförs i rätt tid. Om det går för lång tid hinner träden växa sig höga men klena, vilket gör att risken för stormskador ökar. En tumregel i jämna gran- och tallbestånd är att det är lagom att gallra när trädhöjden är större än sex gånger medelavståndet mellan träden.
En annan regel säger att det är hög tid att gallra om de gröna delarna av trädkronorna blivit alltför "upphissade" – det är ett tecken på att träden står för tätt. Grönkronorna bör vara minst hälften av trädlängden i tall och lövträd och minst två tredjedelar hos gran.
Det är också dags att gallra när trädkronorna vuxit så pass mycket att de tar i varandra.
Vad ska man tänka på vid gallring?
Innan du sätter igång att gallra är det klokt att tänka långsiktigt och planera insatsen utifrån vilket bestånd du vill ha i framtiden. Vilken gallringsstyrka är lämplig, alltså hur stor andel av träden på den yta du ska gallra ska du ta bort? Är det första gången du gallrar kan 25–40% av ytan vara ett lagom mått. Det kan löna sig att ta i lite extra just vid förstagallringen.
Är det första gallringen är det också nu du tar upp stickvägar, det vill säga de vägar som skogsmaskinerna använder både för att avverka och för att köra ut virket ur skogen. De vägarna kommer du att använda även vid kommande gallringar.
Den sista gallringen görs när beståndet har vuxit till 20–22 meters höjd. Ju högre träden är, desto mer ökar risken för stormskador. Själva gallringsingreppet innebär också en något ökad risk för stormfällningar, men efter några år har träden stabiliserats och ditt bestånd är stärkt för framtiden.
Stamantalet bör vara runt 600–800 stammar per hektar, beroende på bördighet, gallringsfrekvens och planerad slutavverkningsålder.
Lycka till med din gallring!
