Varmkompost eller kallkompost – vilken kompostering är bäst?
Att kompostera ditt trädgårdsavfall har många fördelar för trädgården. Det finns olika sorters kompostering, till exempel kallkompost och varmkompost. Läs mer här!
Det finns många fördelar med att kompostera trädgårdsavfall. Dels blir du av med löv, kvistar och annat på ett enkelt sätt, dels blir du med tiden självförsörjande på näringsrik jord. Det finns olika typer av kompost och de fungerar på lite olika sätt. Kallkompost? Varmkompost? Vad ska man välja som nybörjare eller proffs? Det beror på vad du tänker kompostera. För att få ut mesta möjliga av komposten finns det dessutom några knep som är bra att känna till.
Kallkompost, lämpligt för trädgårdsavfall
I kallkomposten komposterar du trädgårdsavfall: löv, kvistar och annat som kommer från trädgården. För en ovan betraktare kan den misstas för en hög med trädgårdsavfall direkt på marken, men en väl fungerande kallkompost är lite mer avancerad än så. Börja med att lägga ris och kvistar i botten. Sedan varvar du med trädgårdsavfall som löv, ogräs och kvistar och på det något kväverikt material som gräsrester eller stallgödsel. Det går även att använda jord, men då tar nedbrytningen längre tid.
Så bygger du en kallkompost
För att skynda på nedbrytningen är det bra att begränsa komposten i sidled för att behålla fukt och värme. Nät, lastpallar av trä eller flätade pilstaket är utmärkt att bygga kompost av. Eller så tar du helt enkelt några färdiga pallkragar. Ställ tre, fyra stycken i höjd och vips är din kallkompost klar. Det är bra att ha två komposter, en där du lägger årets avfall och en dit du flyttar avfallet på våren för efterkompostering.
Syre och vatten är viktigt för kompostering
När kallkomposten blivit ungefär en meter hög ska den täckas med löv, halm eller flis. Toppa det hela med lite strö, sågspån eller torra löv. Viktigt att tänka på är att det inte blir för torrt. Torra och varma somrar kan du behöva vattna komposten emellanåt. Till våren ska komposten ”grävas om”, det vill säga blandas runt. Faller materialet lätt sönder är det klart att användas, annars lägger du det i kompost nr 2 för efterkompostering.
Varmkompost, när du vill kompostera matavfall
En varmkompost är en behållare som är isolerad för att bättre behålla värmen och hålla igång nedbrytningsprocessen, även när temperaturen sjunker. Den är också skyddad mot råttor, möss och andra skadedjur, vilket gör att du här också kan kompostera hushållsavfall. Regeln för vad som kan komposteras är enkel: kan du äta det kan du också kompostera det.
Varmkompost – ett sätt att minska sopmängden
En varmkompost hjälper dig att minska sopmängden rejält och ger dig samtidigt den allra finaste trädgårdsjorden – om du sköter den rätt, vill säga. Annars är risken stor att den både luktar och drar till sig flugor.
Tänk på att finfördela det du slänger i komposten, då går nedbrytningen snabbare. Ben och stora kärnor från exempelvis avokado tar lång tid att bryta ner. Sådant är bättre att kasta i vanliga soporna.
Balans – nyckeln till effektiv kompostering
Inte för fuktigt, inte för torrt. Balans i komposten är A och O. Men inte bara vad gäller fukthalt – även balansen mellan kväve och kol är viktig för att varmkomposten ska fungera bra. Det mest kväverika du kan tillsätta till din kompost är urin, följt av köttavfall och gräsrester. Det mest kolrika är sågspån, tidningspapper och torra löv.
Blir komposten för våt kan du lägga i rivet tidningspapper eller träflis för att torka upp. Är den för torr vattnar du. Täck ytan med lite kolrikt strö – då håller du även flugorna borta. Det går också bra att använda sågspån, torra löv, flisade grenar, gammalt gräs, hackad halm och liknande. Rör om ibland så får du in mer syre, vilket snabbar på nedbrytningen.
Var ställer man komposten?
En kallkompost kan placeras nästan var som helst – det enda som är viktigt att tänka på är att undvika direkt solsken eftersom solen riskerar att torka ut den. Samtidigt vill man åt värmen som solen ger, så en halvskuggig placering är att föredra. Det är också bra att placera komposten så att den blir fuktig av regnet.
Kompostering – en livsstil
Det kan verka som en hel vetenskap att kompostera, och det är det också på sätt och vis. Nedbrytningsprocessen involverar mikroorganismer, bakterier och svampar, men också larver och maskar. Att kompostera är ett intressant sätt att lära sig om hur naturen fungerar och hur den tar tillbaka det som den en gång har givit. Att skaffa kompost är att bli en del i naturens kretslopp.
Sju tips för framgångsrik kompostering:
- Finfördela avfallet, så går nedbrytningen fortare.
- Ha gärna två kompostkärl, det ena för efterkompostering.
- Se till att hålla fuktbalansen i komposten – inte för fuktigt, inte för torrt.
- Skydda din varmkompost mot råttor och andra skadedjur.
- Placera komposten i ett halvskuggigt läge.
- All mat går bra att kompostera, men undvik ben och stora kärnor.
- Gräv om i komposten varje vår.
